Chanukka - Hannukkah

Chanukka, också känd som ljusets fest eller invigningsfesten, är en judisk högtid som varar i åtta kvällar vid nymåne i november-december – och som firas till minne av Judas Mackabeus återinvigning av Jerusalems tempel år 164 f.Kr. sedan det under mackabéerupproret befriats från de seleukidiska härskarna.

Enligt Talmud förklaras helgen med en legend om ett mirakel. Det fanns olja till templets lampor för en enda dag, men Gud såg till att oljan räckte i de åtta dagar som behövdes för att få fram ny tempelolja.

Menora

Chanukka varar därför i åtta dagar, och varje kväll tänds ljus till minne av detta under – ett ljus den första dagen, två den andra, och så vidare. De åtta dagarna är enligt Talmud även en koppling till sukkot, som också firas i åtta dagar. Dessa åtta dagar är dock inte helgdagar så till vida att sabbatsbuden gäller, utan snarare en utdragen fest.

Till chanukka hör, synnerligen bland ashkenaziska judar, en traditionell leksak i form av en snurra, på jiddisch dreidel (hebreiska sevivon), och maträtter friterade i olja (såsom sufganiot och latkes), man äter ibland också karp, en tradition som förekommer även i Östeuropa till julen.

Latkes, ett slags plättar gjorda på potatis och lök

Sufganiot, munkar med sylt

Under chanukka tänder man ett ljus varje kväll i chanukka-staken, en åttaarmad ljusstake med plats för ett nionde ljus, som kallas tjänaren (shamash), och som används för att tända de övriga.

Chanukka upplevs ofta av den icke-judiska världen som ett alternativ till den kristna julen. Detta främst beroende på att chanukka ofta inträffar vid jultid, beroende på hur den judiska kalendern står i förhållande till den kristna. En annan likhet är tändandet av chanukka-ljusen med ett nytt ljus för var och en av de åtta dagarna. Möjligen inspirerade denna sed till adventsljusen inom vissa grenar av kristendomen.

Passover seder - passover middag

Purim

Purim är en judisk högtid som vanligtvis infaller i mars månad. Ordet betyder "lott" och kommer av att Haman tänkte dra lott om vilken dag judarnas utrotning från Persien skulle ske. Historien återberättas i Esters bok, där det berättas att drottning Ester förrådde Hamans planer inför kung Ahasveros (Xerxes I). Haman blir hängd, men Hamans påbud om att judarna får dödas kan inte stoppas. Ahashveros utfärdar då ett nytt påbud som tillåter judarna att lyfta vapen mot sina fiender, vilket de också gör. Enligt Esters bok dödades 75 000 perser.
Dagen före festen fastar man; sedan läser man ur Esters bok (Megillat Ester) i synagogan på kvällen och morgonen. När Hamans namn läses skakar barnen i skallror och för oväsen så man slipper höra hans namn.
Men det man märker är att i synnerhet barn brukar  klä ut sig på purim, ofta till någon av gestalterna i Esters bok. På gatorna ser man både barn och vuxna utklädda och sminkade som på en karneval.

Mimona

Emmigranter från Marocko tog med sig en sed som kallas Mimona. Det firas den sista dagen på passover med att man samlas på kvällen runt bord dukade med allehanda sötsaker. Under hela passover har man ju bara ätit osyrat böd, matze. Men den här dagen kan man börja äta som vanligt igen och det firar man så här medan traditionell musik spelas.

Dörrarna står öppna och förbipasserande är alltid välkomna att smaka.

Eleanor breder smör och honung på mofleta, en sorts tunn pannkaka, som man sedan rullar ihop och äter.
Fantastiskt gott.

Pesach - Passover

Pesach, den judiska högtiden, det osyrade brödets högtid, firas till minne av uttåget ur Egypten och är en av de viktigaste judiska högtiderna. Det firas samma dag varje år i den judiska kalendern, nämligen den 15:e Nisan, vilket brukar infalla i April.

Under pesachhögtiden äter man endast osyrat bröd, matza. Även detta till minne av flykten från Egypten då man inte hann låta brödet jäsa.
Högtiden kallas därför också ”det osyrade brödets högtid”

Pesach inleds vid första fullmånen efter vårdagjämningen, oftast i april, och firas under sju dagar i Israel.

Under den första pesach-kvällen håller man seder, en rituell Pesach-måltid, i hemmet.

Inledningen till måltiden är utformad som en pedagogisk lektion för barn, under vilken de närvarande intar olika smårätter såsom charoset, en blandning av malda nötter, äpplen och kryddor som symboliserar murbruket som användes för bygget av städer i Egypten, och bittra örter som symboliserar de bittra tårar som var judarnas lott under slaveriet under farao i Egypten (1300-talet f.Kr.).

Under sederkvällarna läser man Pesach-berättelsen ur en bok som kallas
Haggada ("Berättelse").

.

Sukkot - Lövhyddofesten

Sukkot, som också kallas lövhyddofesten och är den sista av de tre Vallfarts- eller Pilgrimshögtiderna, de andra är Pesach och Shauvot.
Sukkot har en dubbel innebörd, dels firas den till minne av judiska folkets fyrtioåriga vandring i öknen efter uttåget ur Egypten, dels är det en skördefest.
Firandet pågår i sju dagar, de första två dagarna är helgdagar, och veckan avslutas sedan med ytterligare två helgdagar: Shmini Atzeret, slutfesten, och Simchat Tora, torafesten.

Till minne av israeliternas ökenvandring bygger de som har möjlighet enkla lövhyddor som kallas Sukka. I hyddorna äter man dagens huvudmål varje dag under högtiden och om möjligt tillbringar man även natten där. Förr i tiden firades den samtidigt som vinskörden.
Första dagen av Sukkot är helg då arbete inte är tillåtet.

En Sukka är oftast rikligt dekorerad

Dekorationerna av olika frukter är symboler för saker inom judaismen.

Yom Kippur - Försoningsdagen

Yom Kippur åtta dagar efter Rosh Hashana infaller Försoningsdagen, den Gudomliga domen, och ”själens lidande” så att individen kan renas från sina synder. Detta är den enda fastedagen som förordnas i Bibeln. Det är en dag då man räknar upp sina försyndelser och tänker över sina fel. Varje jude förväntas denna dag be om syndernas förlåtelse mellan människa och Gud liksom rätta till sin orättfärdiga handlingar mot sina medmänniskor. Yom Kipurs viktigaste bud – deltagandet vid långa fromma gudsjänster och en 25-timmars fasta – efterlevs till och med ofta av den i övrigt sekulära delen av befolkningen.
(Hämtat från Israels ambassad)

Under helgdagen är förbjudet att köra bil så gatorna är
fulla med lekande och cyklande barn och ungdomar.

 

Helgen och fastan avslutas med att man blåser en lång ton med ett sådant horn som kallas Shofar.

Rosh Hashana, det judiska nyåret

Första inlägget kommer att handla om det judiska nyåret - Rosh Hashana, som firades för ett tag sedan.
Rosh Hashana firas på första och andra dagen av den judiska månaden tishri, det vill säga i september eller oktober. Enligt judisk tradition skapades jorden på denna dag och det är vid Rosh Hashana Gud bedömer vad människorna har gjort under det gångna året, och beslutar vad som skall hända dem under det kommande
Året som startade nu är år 5772.

Det firas inte som vårt nyår med festande och fyrverkerier, utan med en lugn familjemiddag där någon i familjen börjar med att läsa ett visst avsnitt ur bibeln. Man ger också varande små presenter samtidigt.

Tidigare på dagen hör man religiösa män gå på gatorna och tuta i ett horn som kallas Shofar. Det är oftast gjort av fårhorn och det starka ljudet skall, enligt traditionen, väcka människorna till eftertanke.
Man brukar använda shofar till tre sorters signaler:

1. Tekiah -- en lång signal
2. Shevarim -- tre kortare, klagande ljud
3. Teruah -- nio korta ljud i hastig följd

Under tio dagar fram till Yom Kippur är en tid för försoning.

Följ min blogg med Bloglovin